”Bry dig inte om vad kritikerna tycker och säger. Ingen har någonsin rest en staty till minne av en kritiker.” Jean Sibelius (1865-1957)
Sorlet i salen tystnade så fort mannen steg upp på scenen. Hur ni tar er själva och era drömmar på allvar. Det är svårt, eller hur? Därför ska jag lära er hur detta går till. Som ni alla säkert vet är vår tid på jorden kort och de flesta ångrar
Gänget trängdes framför anslagstavlan med listorna över antagna studenter, en sporadisk samling unga där de flesta inte ens var torra bakom öronen. Några sken upp, andra gick tysta och slokörade därifrån. Det fladdrade i Konrads mage och han klämde åt kring Marions hand för att klara av att söka igenom
”Du är fan inte bättre än en blind höna som råkar hitta ett korn eller två. Det är mer slump än skicklighet. Jag tycker att du ska lägga av och lägga ner.”, sa Ebba och stirrade rakt på Ibrahim. ”Du fattar verkligen inte vad du håller på med eller hur?”
Om att inte kunna men ändå göra. … Läs vidare…Kan inte
”Vad står du där och gafflar om”, utbrast kvinnan och vek sig dubbel av skratt. Det plaskade om handflatorna när hon slog dem mot låren som för att understryka hur idiotisk Tiffany var. ”Askungen? Ska det vara du det?” Tiffany tystnade och kände kinderna brinna. En kvinna fyrtio år äldre