Åsna

Åsna + Skriv om följande text med andra så ord så den blir mer levande. Byt ut det kursiverade orden mot mer karaktäristiska.

Mannen stannade vid ett hus. Han öppnade grinden och gick fram till huset. Dörren stod öppen. När han hörde ett ljud vände han sig mot gatan. Där såg han en bil bromsa in. Från huset hördes en röst. Det var en kvinna. En man klev ur bilen. Han bar skor, på huvudet en hatt

”En grusväg svänger runt en kulle, kantad av björkar, i ett jordbrukslandskap.” is licensed under CC BY-NC-ND 4.0 Foto: Gustav Andersson

Åke Blom stannade vid kråkslottet som hemsökt hans drömmar den senaste tiden. Han rös när handen slöt sig olm den rostiga, iskalla järngrinden och sköt upp den. Det fallfärdiga rucklet liknade en sorlig ruin över tider som Åke var glad hade flytt. Med några få kliv nådde han dess fot. Den ruttnande porten, som en gång utstrålat solitt trä, slog i vinden. Han övervägde en stund om han skulle gå in eller strunta i det hela. När han hörde ett mullrande läte vände han sig mot den gropiga grusvägen pepprad med mer eller mindre livsfarliga potthål. Där såg han en Cadillac bromsa in. Från kåken hördes en röst. Det var en häxa och inte vilken häxa som helst. Det visste Åke. Han visste mycket väl vem hon var och att hon inte utförde magi i välgörande anda. En kostymklädd broiler klev ur bilen. Han bar lackade dojor och på huvudet en basker. Åke fick lust att skrika till den okände att han var en jäkla åsna som blandade stilar på det där viset och dessutom gjorde det i närheten av den här förbannade byggnaden. Men Åke bestämde sig för att hålla tyst när han såg hur mannen höjde handen, en muskulös karda, som kramade en pistol.

Inspirerat av skrivpuff Åsna och författarens julkalender lucka 17.

Fotokälla: Jönköpings läns museum.

5 svar på “Åsna

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: