Edwin gäspade och sträckte på sig så att morgonrocken knakade i sömmarna. Halvvägs ute i köket stannade han upp och tittade på mobilen som alltid satt som fastklistrad i handflatan.
Va är det redan dember!?, sa han och flinade. Nu är man i sitt rätta element!
”Du..?”, sa jag och tappade rostmackan men lyckades fånga den igen. ”I ett element överhuvudtaget?”
”Ja va då rå?”
Det prasslade i brödpåsen när Edwin stack in handen och drog ut en skiva.
”Äh inget…”
”Men säg annars kastar jag den här på dig.” Edward skrattade samtidigt som han tog ett steg mot mig och höjde handen.
”Nä, glöm det jag menade inget…”, sa jag och tuggade på marmeladmackan. ”Du bara verkar inte så värst impad av snö och kyla när vi är ute. Och jag har aldrig sett dig entusiastisk över nåt som inte har med dataspel att göra.”
”Nej, men måste man gilla snö och kyla? Jag gillar att hänga i soffan och glo på teve eller spela nåt. Om det är kallt ute behövs inga ursäkter.”
Inspirerat av Skrivpuff: Element.
Kul dialog.
Tack!