Nödläget

”Jag kan inte fatta att han valde henne”, grät A och samtidigt som B var snabb med att trycka in en y munk i hennes mun. ”Han.. han… och… och så hooooon….”

”Jag är ledsen, älsklingsvännen”, sa B och höll fram en näsduk till A. ”Jag varnade dig ju för honom, men du lyssnade inte…”

A snöt sig i näsduken, knycklade ihop den och gjorde ett försök att slänga den ifrån sig. Men hon fick inte fart på den våta bollen och den rullade sorgset ner och gömde sig mellan plymåerna i soffan.

”Jag veeet! Jag vet det mycket väl”, sa A. ”Men han är ju så snygg! Och dessutom sa han att jag var den enda för honom. Den enda som fick honom att känna sig trygg och lugn…”

”Men gumman, så säger han väl till…”, sa B och tystnade när hon märkte att handen trevade runt i en tom munkpåse.

Det enda som återstod i den bruna papperspåsen var lite pastellfärgat strössel och några smulor som avslöjade att det frossats. Fast frossa var att ta i. Det hade tröstätits. B hade matat A med munk efter munk för att få henne att lugna sig. Nu var de slut och B såg hur A gapade efter mer. Som en fisk på torra land.

Det hade varit lunchtid och B hade varit tvungen att klösa sig fram till de mest populära bakverken i butiken. Någon hade morrat att hon trängde sig och dessutom blötte ner allt. Men det var inte Bs fel att A hade skickat sitt nödrop via sms just när frisören var i mitt uppe i vaskandet av Bs hår. B hade bett den protesterande kvinnan att vrida ur det värsta vattnet med en handduk sedan hade hon gett sig iväg. I dörren kom hon på att hon fortfarande hade förklädet på sig.

Det hade krävts stor sinnesnärvaro att ordna något som skulle kunna muntra upp A eller åtminstone distrahera henne. Åtta dyrgripar med glasyr och strössel hade B lagt vantarna på. Inte enda hade hon fått själv. Ändå satt A nu framför henne och gapade efter mer, snörvlade och grät. A med sitt fönade och glänsande hår, sina lackade naglar och röda läppar. Nåja, nu var det inte mycket kvar av dagens smink.

”Du ska se att du hittar nån ny”, sa B och lade handen på As axel. ”Mister du en står dig tusen åter. Det vet du…”

Skrivpuff: populär.

2 svar på “Nödläget

Lämna ett svar till Kalle Byx Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

%d bloggare gillar detta: