Det finns massvis med hål att fylla i det här ruttna gamla huset du köpt, sa Örjan och flinade. Du kommer få fullt upp och glöm inte gasmasken!
Milla kände hur hon kokade. Om han inte hade varit nära på två meter lång och fet om livet hade hon drämt till honom. Det var inte rädslan för att han skulle brusa upp som fick henne att avstå. Han skulle bara skratta åt henne. Om hon gjorde det fanns risken att handen försvann för alltid i den isterbuk han bar på.
Ska du inte ta och göra nåt åt den där midjan som du inte längre har, sa hon och satte händerna mot höfterna. Var tappade du den? Om du kommer hit imorgon så kan du få slipa fram den. Den finns säker där under fasadfärgen.
Det kom ett morrande läte från det slätrakade ansiktet som fick Milla att sträcka belåtet på sig. Hon älskade sin bror. Men han drev henne till vansinne.
Inspirerat av Skrivpuff: Massvis.